22. From the ashes of our loved ones

Piteå är faktiskt riktigt härligt. Ikväll blir första festen och det är väl då man får sin baptism of fire, so to speak. Jag hoppas att det blir stor uppsluppning så jag slipper sitta där själv och känna mig miserabel.

I see people turn their heads.

Jag hoppas på en himmel bakom varje hörn men möts oftast av skeptiska miner och människor som slavar runt i slentrian, jag vet inte om det är det viktigaste i livet, men jag förstår det praktiskta i det. Det är skönt att slippa tänka, slippa göra saker, slippa ta chanser.

I look inside my self and I see my heart is black.

Så ikväll stirrar jag som vanligt ner i mitt glas som i förhoppning att min whisky ska ge mig svaren jag inte själv orkar söka efter. Huvudvärken dagen efter är som en påminnelse om att vi är egentligen väldigt obetydliga och att det kan straffa sig rejält när man försöker vara en större människa än vad man är.

No colors anymore, I want them to turn black.

Jag vet inte om de landade på månen, men jag lever gott i att intet veta.

Dagens låttips: The Rolling Stones - Paint it black.

Kommentarer
Postat av: Andree

När ens problem är bekant, när man är van vid sin smärta är det svårt att brottas med tanken om vilka problem som lösningen skulle föra med sig. Slentrianen är en självuppfyllande profetia. När olyckligt får blir glada blir de obekväma, de sitter och väntar på att glädjen ska försvinna och kan först må bra igen när allting är som vanligt. Tillfrisknandet är en största plågan för den kroniskt sjuke.

2009-07-12 @ 00:04:23
URL: http://blogg.imber.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0